mormor och morfar

Äntligen lördag och jag har en hel helg framför mig och har äver tagit ut en ledig dag på måndag det känns så skönt! Sitter här och plötsligt kommer jag ihåg en massa från min barndom.
Jag kan inte har varit mer än fem år och jag och mina kusiner fick för oss att vi skulle gå till Getterön som är ca en mil att gå från stan. Vi började pinna på och solen stekte på den tiden var det varma somrar:) När vi kom till första vik var vi alldeles utpumpade. Jag hade med mig en brunblommig badräckt som var alldeles söndernoppad i baken då man hasade på klipporna. J min äldse kusin han fiskade krabbor medan jag och A hans syster försökte ta oss ett dopp i det grunda vattnet. Jag minns nästan hur det luktade och hur solen brände. A ville att vi skulle gå ut till 5.e vik och vi fortsatt gå gick lite lättare nu när vi hade svalkat av oss. När vi hade kommit till andra vik jag så trött i benen att jag knappt orkade gå längre.
Plötsligt kommer min morfar cyklande i vita shorts och ljusblå skjorta och sandaler han ser både arg och orolig ut och hoppar av cykeln och skäller på mina kusiner att de var ansvarslösa som tog med mig på en sådan lång promenad. Jag fick hoppa upp på pakethållaren medan de fick gå hem. Jag kommer fortfarande ihåg hur dum jag kände mig att de fick gå och att jag blev skjutsad. Jag har aldrig fått känna denna känslan mer i mitt liv då jag själv är äldst och som det har kräfts mer av. Nu fick jag plötsligt axla rollen som den lilla flickan. Förstår precis hur ledsna de måste ha känt sig att de vill ta med mig på promenad och så fick de ta all skit då de var stora.

Kommentarer

Anonym sa…
Vilken rar barndomshistoria!

Men lite oansvarigt var det nog att dra iväg såå långt, hade ni berättat var ni skulle gå??

Ha en skön helg..kramen Ninni
Tussegumman sa…
Ninni: Kommer inte ihåg detaljer men sett med vuxens ögon idag hade nog jag reagerat likadant! ha det gott/Kramar Tussegumman
Anonym sa…
Vad skönt med helg... jag är ledig nu också några dagar.

Det var kul att läsa ett av dina barndomsminnen även om det inte var så kul för er då. Visst är det lustigt vad som fastnar i ens minne egentligen. En del minns man som igår och en del kan man för sitt liv inte komma ihåg. Kram och njut av dina lediga dagar.
Christina sa…
Härligt barndomsminne....
Önskar dig en skön helg vännen
Kram
Anonym sa…
Fina minnen.