måndag 29 oktober 2007

Min lilla mormor vad jag saknar dig

Oh vad jag saknar min mormor. Sista gången jag hade min mormor på besök hos mig var den 17 maj 2002. Hon längtade efter att besöka mig sa hon ofta men hade problem med höften som satte stopp för det. Till slut övertalade jag mina föräldrar att ta med henne i bilen. Klarade hon sig in och ut i bilen så kunde hon få sova i min säng om hon behövde det. Vi hade sjukhus nära mig också om det skulle hända något. Jag minns det som det var igår, Mormor kom med mamma och pappa till mig en fredag 020517. Det var en magisk dag varmt skönt väder. Jag visade mormor mina tulpaner och övriga blommor. Hon var så glad att hon fick komma till mig glad så hon riktigt strålade. Hon fick sitta på altanen bland alla mina blommor och jag såg verkligen hur hon njöt i fulla drag. Hon brukade alltid säga att jag tog med mig det fina vädret när jag kom till henne på somrarna! Nu hade hon tagit med sig det till mig för dagen innan var det regn och rusk. Pappa hämtade min mamma hos frisören och jag och mormor hade en underbar tid tillsammans då hon fick titta på mina blommor och känna jorden mellan sina fingrar som hon alltid älskat att plantera. Vi pratade om gamla tider och plötsligt så hade det gått flera timmar. Pappa kom med mamma och jag satt på altanen och skalade färskpotatis som vi skulle ha till middag, Mormor sa gång på gång hur mysigt hon tyckte det var att få komma till mig äntligen och få sitta i solen och mysa. Här måste du trivas sa hon gång på gång. Mamma hade klippt sig och färgat håret mörkt och pappa tyckte hon liknade bokmärksängeln. Jag vet vilken ängel han syftar på ett av mina barndomsbokmärke. Vi åt gräddfil sill och potatis på altanen och äppelkaka med vanijglass till efterrätt. Mormor var trött av värmen och maten och hon blev nerbäddad i solstolen, Detta var underbart! bättre än bäst sa hon innan hon somnade med ett leende på läpparna. Mormor vaknade och hälsade på barnen. Min äldste son hade växt så att mormor nådde honom till axeln hon var så imponerad av att mina barn hade blivit så stora. Bara inte denna gång blev den sista! Jag kände mig trött och lycklig på samma gång, så som jag kände mig som barn. Väldigt förväntansfull så blev det som man hoppats. Mormor dog denna sommaren under juli månad hennes hjärta orkade inte mer. Då jag hade en nära relation till henne så var detta svårt men jag har bevarat detta minnet i mitt hjärta att vi fick denna magiska stund tillsammans. Första läsåret som barn gick jag i Varberg och då familjen hittade en lägenhet i Mölndal och jag ville gå klart årskurs ett i Varberg så bodde jag några månader hos mormor. Min mormor har varit min extramamma och hon var med mig på min avslutning. Jag minns att vi hade avslutning i Varbergs kyrka i stan och det var vackra psalmer och vi sjung den blomstertid nu kommer. Denna psalmen älskade min mormor! Det är nu fem år sedan hon dog men ibland känns det som jag vill ta telefonen och ringa henne och tala om vad jag och barnen har gjort. Hon var en människa som verkligen var intresserad in i själen! Alla somrar som hon följe med oss flickor till simstadion där vi lärde oss simma. Hennes mandelkubbar och kanelbullar som bara hon kunde göra på det där extra viset. Oh vad jag saknar henne! Det var henne jag ringde när jag hade kärleksbekymmer, när jag förlovade mig och tillslut gifte mig! Vilken människa skulle bli så glad när jag ringde mitt i natten och sa att jag skulle gifta mig, jo min mormor. Förlåt att jag väckte dig sa jag. Mormors svar var att det gör ingenting, nu är så glad så nu sover jag ändå bättre. Hon unik och våran relation var verkligen det! Tack min lilla mormor för det du har gett mig. Jag har bevarat det i mitt hjärta

3 kommentarer:

curlingmormor sa...

Vilket innerligt och underbart inlägg om din älskade mormor. Kan förstå att din mormor var lycklig när hon fick vara hemma hos sitt kära barnbarn.
Nu får du njuta av alla kära minnen!!!!
Kramizzzzz

Christina sa...

Så fint du skriver om din mormor, det är äkta kärlek i varje rad.
Visst är mormor något alldeles speciellt, min dog när jag var 8 år och jag saknar henne så mycket.

Ha en god natt vännen när det är dax.
Kramkram

Tussegumman sa...

Curlingmormor: Jag får njuta av minnerna! Hon var en enastående person/Kram Tussegumman

Christina: Min mormor dyker upp i mitt minne då och då och det är viktigt att tala om människor som betyder mycket för en! Ha det gott/Kram Tussegumman